Om livet vore en vas
Man står som en blomma i sin vas, fast en och annan skada på stjälken. Och ett å annat blad är borta, så står man rak å fin i ryggen. Man står där och lyser så det nästan gör ont.
Fast en och annan blomma har passerat här utanför, så har ingen stannat någon längre tid.
Man är inte så explosiv å fin i färgen som i sina ungdoms dagar. Det är lätt att blomma på sommaren, när solen står högt på himmelen och vattnet är varmt.
Sen kommer hösten man vissnar lite och ett och annat blad faller av, Och en å annan blomma försvinner från ens närhet .
Sen kommer vintern, när termometern närmar sig noll måste man vara i rörelse.
Annars är risken stor att man fryser fast, å då får man inte uppleva våren. Å så ont det gör på våren, för det är då som nya blad å knoppar skall slå ut.
Så man lagom kan blomma till sommaren igen.